En folksjukdom kännetecknas av att den är en vanligt
förekommande sjukdom och har stor påverkan på en
befolknings hälsa under en viss period.

Under 1800-talet och första hälften av 1900-talet utgjordes
de svenska folksjukdomarna ofta av infektioner. Därefter
rörde det sig uteslutande om icke-smittsamma tillstånd
fram till 2020 när covid-19-pandemin bröt ut. Både fysiska
och psykiska tillstånd räknas som folksjukdomar med
stor påverkan på samhället då de begränsar individers
arbetsförmåga och leder till ökade vårdbehov.
Utöver cancer räknar Socialstyrelsen bland annat sjukdomar i hjärta och blodkärl,
diabetes samt psykisk ohälsa som folksjukdomar i Sverige.
Det betyder att hjärtinfarkt, stroke, neuropsykiatriska
tillstånd, depression och ångesttillstånd klassas som
folksjukdomar.
Gemensamt för folksjukdomar är att de i många fall kan
förebyggas, till exempel genom att undvika rökning, ha
en bra kosthållning, vara fysiskt aktiv och hålla nere alkoholkonsumtionen.26 Just alkohol är en av de största riskfaktorerna för att drabbas av sjukdom och tidig död.
Alkoholen beräknas ligga bakom cirka fem procent av den
totala sjukdomsbördan i Sverige vilket kan förklaras med
att alkoholkonsumtion riskerar att leda till både fysisk och
psykisk ohälsa. I åldrarna 15–19 är alkohol den riskfaktor
som bidrar mest till sjukdomsbördan. Förutom våld och
olyckor handlar det om psykiska tillstånd som beroendesyndrom och självskadebeteende.27 Nedan följer fem
exempel på hälsotillstånd med koppling till alkoholkonsumtion och ökad risk för sjukdom, död och infertilitet.
HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken
i Sverige. Den som dricker mycket kan med tiden skada
hjärtmuskeln och därmed försvaga hjärtat. Omfattande
alkoholkonsumtion tenderar också att leda till rytmstörningar (förmaksflimmer) i hjärtat och resultera i en
stroke, vilket är den vanligaste orsaken till neurologiska
funktionsnedsättningar hos vuxna och är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer.28 Sambandet är att rytmstörningar ibland bildar blodkoagel i
hjärtat som transporteras vidare och täpper till en artär
i hjärnan – det leder till en stroke som skadar hjärnans
nervvävnad på grund av hämmad syretillförsel. Stroke
uppstår även när ett blodkärl brister inne i hjärnan eller
på hjärnans yta.

” Hjärt- och kärlsjukdomar är
den vanligaste dödsorsaken
i Sverige. Den som dricker
mycket kan med tiden skada
hjärtmuskeln och därmed
försvaga hjärtat.”

Utöver rytmstörningar i hjärtat kan den ökade risken för
stroke förklaras med att alkohol höjer blodtrycket, har ett
högt kaloriinnehåll (övervikt är en av de största riskerna
för förhöjt blodtryck), har en elektrofysiologisk e€ekt
eller att olika processer samverkar. En mindre studie från
2020, där 140 patienter med förmaksflimmer deltog,
visade tydligt att minskad alkoholkonsumtion gav mindre
flimmer och därmed minskade risken för att drabbas av en stroke.

DIABETES
Diabetes är en av Sveriges stora folksjukdomar, men hur
många som är drabbade är osäkert – detta för att många
har typ 2-diabetes utan att veta om det och för att alla
med diabetes inte är registrerade i det nationella diabetesregistret. Det uppskattas dock att en halv miljon svenskar har diabetes.
Alkohol kan rubba blodsockret hos i synnerhet individer
med typ 1-diabetes men i viss mån även hos de med typ
2-diabetes. En hög alkoholkonsumtion slår ut blodsockerkontrollen, förstör läkemedlens verkan och riskerar att förvärra besvären av diabetessjukdomen. Små mängder
av alkohol har däremot inga tydligt negativa e€ekter.35
Ytterligare en koppling mellan diabetes och drickande är
att storkonsumenter av alkohol oftast utvecklar fettlever.36
Fettlever riskerar i sin tur leda till insulinresistens med
stigande blodsocker som följd, vilket får bukspottskörteln att producera mer insulin. Om detta pågår en längre tid klarar bukspottskörteln inte längre av att bibehålla en normal blodsockernivå och typ 2-diabetes
utvecklas.37 Individer med fettlever riskerar även i högre
grad att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

PSYKISK OHÄLSA
Serotonin är en signalsubstans som är avgörande förindividers psykiska välmående och är en av de mekanismer
som påverkas negativt av alkohol. Ett enskilt dryckes –
tillfälle leder ofta till en tillfällig höjning av serotoninnivån
– men hög konsumtion över tid får långsiktiga negativa
konsekvenser i form av en tydligt nedsatt funktion i
serotoninsystemet med risk för depression och ångest
som följd.
Inom forskningen råder det idag konsensus om att det
är vanligare att alkoholen orsakar depression än tvärtom
– men det är även vanligt att depression leder till ett ökat
drickande i form av självmedicinering och att underliggande orsaker, bland annat ärftlighet, leder till depression.
Sannolikheten för att drabbas av en psykisk sjukdom är
mer än fördubblad för individer som samtidigt har ett
beroende eller missbruk och 30–50 procent av alla missbrukspatienter lider i samband med vårdtillfället av någon
sorts psykisk sjukdom. Detta gäller särskilt när miss bruket
gäller alkohol. En svensk studie från millennieskiftet
visade att nästan 50 procent av alla självmord har koppling till drickande. Ofta handlar det om alkoholberoende kombinerat med depression.

ÖVERVIKT OCH FETMA
Övervikt och fetma ökar bland annat risken för typ 2-
diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom och är en av de
främsta orsakerna till förtida död i Sverige – och fetma
saknar inte kopplingar till alkohol. Två burkar starköl
bidrar med samma mängd kalorier som en hel måltid
samtidigt som alkohol generellt ökar aptiten och minskar
mättnadskänslan.45,46 Dessutom saknar kroppen lagringskapacitet för alkohol vilket hämmar fettförbränningen.
Alkohol leder också till att kortisol frigörs vilket gynnar
inlagring av bukfett. Men forskningen har trots detta inte
kunnat presentera någon entydig slutsats om huruvida
drickande leder till viktuppgång. Detta beror bland annat
på att samvarierande faktorer (till exempel utbildningsnivå, rökvanor, fysisk aktivitet och kostvanor) påverkar
datan. En annan svaghet är att individers självrapporterade
konsumtion, vilket de flesta studier bygger på, inte sällan
innehåller felaktigheter. En brittisk rapport från 2015
lyfter fram att intensivkonsumtion sannolikt ökar risken
för fetma i högre grad än om alkoholkonsumtionen fördelas över en längre period – men rapporten är också tydlig med att det behövs fortsatta studier för att kunna
klarlägga förhållandet mellan övervikt och alkohol.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET
Ofrivillig barnlöshet är inte en folksjukdom i begreppets
traditionella mening, men faktum är att det idag är lika
vanligt förekommande som diabetes. Riklig alkoholkonsumtion har en negativ inverkan både på männens
spermieproduktion (manlig infertilitet är orsaken i runt
20 procent av fallen) och på fertiliteten hos kvinnor. Måttlig
konsumtion anses inte ha någon negativ påverkan, men
dagligt drickande under två veckor eller mer leder till
minskat antal, och sämre kvalitet, på spermierna. Det
beror på att alkohol har en direkt skadlig e€ekt på de
celler där spermierna bildas. En studie har visat att fem
enheter alkohol i veckan ibland räcker för att påverka
spermakvaliteten negativt.

Artikel hämtad från Alkoholrapporten 2021