Inbjudan – förstärk ditt tillfrisknande!

Vi erbjuder dig som genomgått rehab på Malingsbo att komma tillbaka hit för några fördjupningsdagar.

Vi kommer att undersöka våra tankemönster och dess påverkan på känslolivet. Vi kommer även att arbeta med vilka vägledande värderingar vi vill sträva efter i vår nuvarande livssituation.

Start:   Tisdag 25 oktober kl.09.00.

Avslut: Torsdag 27 oktober kl. 15.00.

Hur/Var:     Heldygnsinackordering på Malingsbo Tolvsbo, alla måltider igår.
                      Möjlighet att checka in på måndag kväll finns.

Antalet deltagare är begränsat till max 6 personer.

Pris: 7 500 Kr (varav moms 25 %, 1 500 Kr)

Anmälan och förfrågningar via e-post: tommy@malingsborehabcenter.se eller telefon 070-227 1979

Tack alla som besökte oss på vårt 20-årsjubileum!

Det blev många härliga möten och varma återseenden – en fantastisk dag helt enkelt!
Om någon missade tillfället och vill ha en egen ”visning”, tveka inte att kontakta oss.
Återigen, Tack alla som bidrog till en fin dag!

Program 20-års jubileum

Föreläsningar

10.15                  Rehabprocessen                  Alternativt       12-stegsprogrammet

10.45                  Beroendets påverkan på relationer      Alternativt        Sjukdomsbegreppet

11.30                  Lifestory 1

12.00                  Lättare tilltugg serveras

12.45                  Rehabprocessen                      Alternativt       12-stegsprogrammet

13.30                  Lifestory 2

14.15                  Beroendets påverkan på relationer      Alternativt        Sjukdomsbegreppet

14.45                  Count Down

Avslut 15.00


För kontakt e-posta på: tommy@malingsborehabcenter.se eller ring/sms på 070-227 1979

Anhörigdag/utbildning i Malingsbo Tolvsbo

Malingsbo rehabcenter inbjuder till anhörigutbildning, i första hand för klienter som är, eller har varit i behandling i vår heldygns- eller öppenvård (Örebro).

Tid och datum: Kl. 13 – 16, torsdagen den 27 oktober, 2022.

Plats: Malingsbo Tolvsbo, Värdshusvägen 12, Söderbärke.

Anmälan: Senast måndagen innan, på telefon 070-227 19 79, eller e-post info@malingsborehabcenter.se
Kaffe och tilltugg serveras under eftermiddagen, välkomna!

Informationsträffar om Missbruk och Beroende – För dig som har personalansvar, eller du som har någon anhörig du är orolig för.

Malingsbo rehabcenter inbjuder till kostnadsfria informationsträffar om hur man hanterar missbruk och beroendeproblem – på arbetsplatsen och privat. Är du orolig för en anställd/anhörig? Hur kan man gå till väga, på vilket sätt ska man agera? Alkohol, droger och tabletter är de vanligaste beroendeutloppen.

Träffarna hålls på Lindgården i Fagersta, inledningsvis 31 maj och 16 juni, kl. 14 -16.

Anmälan och förfrågningar på telefon 070-227 1979, eller epost tommy@malingsborehabcenter.se

Att konfrontera någon man är orolig för – VLT-reportage 9/2-22

Marie konfronterade kollega som drack för mycket: ”Det var jätteobehagligt”
De hade jobbat ihop i flera år. Först som kollegor, men det var när de blev vänner som hon förstod att han drack för mycket. Till slut tog Marie Energård mod till sig. ”Man kan inte sitta och titta på när någon dricker ihjäl sig”, säger hon.
Eija Salminen Text VLT-reportage 9 februari 2022


– Jag har aldrig sett att han blev odräglig, eller betedde sig illa. Men det väckte lite varningsklockor, säger Marie om hur hon upptäckte att hennes kollega drack.

Marie Energård, 36, upptäckte att hennes kollega drack mycket. Till slut gick det så långt att hon bestämde sig för att åka hem till honom för en konfrontation, med risken att förlora en vän.
– Jag tyckte det var jätteobehagligt, jag var kallsvettig, illamående, jättenervös. Jag visste inte alls hur han skulle ta det, jag kunde ha satt mig i en situation att riskera att förlora vår vänskapsrelation. Jag riskerade mitt fortsatta engagemang i vår förening, han var ju vald som vår ledare. Hur skulle han behandla mig efter det här?
Kollegan är Nicklas Gustafsson-Sundvall, som tidigare har berättat i VLT om sin resa till ett nyktert liv.

Hur märkte du att Nicklas hade problem med alkohol?
– Vid vissa tillfällen när vi umgicks utanför arbetstid märkte jag att han drack enormt stora mängder alkohol, men jag såg aldrig att han blev odräglig eller betedde sig illa. Men det väckte lite varningsklockor, säger Marie.
– Jag märkte också att han hade problem med grubblerier och ångest, han kunde höra av sig sent på kvällarna. Han hade grubblat fram extrema saker, nästan som att någon skulle vara ute efter honom.
Nicklas, liksom Marie, var förtroendevald i fackförbundet Kommunal.
– Nicklas var sektionsordförande för oss, vilket innebar att han hade en ledande roll. Men det var ingen chefsrelation.

Var det fler än du som misstänkte att han drack?
– Vi var några i gänget som umgicks privat. Det var nog fler som såg. Jag visste att han hade haft problem ganska lång tid, men det tog flera år innan jag till slut gjorde någonting åt det.
.
Hur kände du igen tecknen på alkoholberoende?
– Jag hade mycket hjälp av en kompetensutveckling kring alkohol och beroendesjukdomar. När vi gick där, tänkte jag mycket på Nicklas när kursledaren berättade, jag såg hela tiden Nicklas framför mig. Och han var med på den utbildningen.
– Hon sa en sak som fastnade hos mig, att alkoholism är en dödlig sjukdom. Dör man inte i sviterna av drickandet, så leder det till självmord eller så kör man ihjäl sig full. Hur man än vrider och vänder på det blir det väldigt allvarligt. Då blir det en fråga om civilkurage att göra något åt det, man kan inte heller sitta och titta på när någon dricker ihjäl sig.
På utbildningen fick Marie veta mer om beteenden man ska vara uppmärksam på, och hon kunde se Nicklas framför sig.
– Nicklas gjorde de beteendena på plats. Det blev också väldigt tydligt. Han kände själv att han var i ett missbruk till alkohol, och den som är där försöker ge sken av att man inte alls har några problem. Det var konstigt på något sätt, men man får vara ödmjuk för att det tillhör sjukdomsbilden.
– Nicklas är mån om hur han ser ut, och håller sig fräsch. När det sedan uppdagades var det klart att många blev förvånade, men jag tror att det har att göra med vilken människa vi ser framför oss – man ser framför sig en a-lagare eller hemlös, med en skambelagd sjukdom. Men vi var nog flera i hans absoluta närhet som uppfattade att det fanns ett problem. Det var inte bara det att hon såg och förstod.
– Det är det här med medberoende. Det känner jag att jag var drabbad av eftersom det tog så lång tid innan jag gjorde något. När han var borta från jobbet och inte dök upp på avtalade tider, då vet jag att jag reflekterade över att jag hittade på något, ljög. Jag förstod var han var men hade inte hjärta att säga det utan drog till med en vals, att han satt fast och skulle återkomma. Jag tror det var en sorts medberoende som många fastnar i, särskilt om man känner empati för en människa
.
Du bestämde dig för att åka hem till honom till slut, varför?
– Problemet hade växt, andra hade börjat kommentera att han kom sent och luktade alkohol. Det började bli svårt att negligera att det fanns ett problem. Jag hade, innan jag åkte hem till honom, sökt stöd i vår ledningsgrupp, berättat att det var en ohållbar situation. Vi var förtroendevalda, anställda av Västerås stad, så det kändes svårt att ta kontakt med arbetsgivaren. Det finns en stor respekt för de förtroendevalda. Det kändes otroligt jobbigt att utsätta honom för en misstroendeförklaring, att sätta honom i en sådan sits.
Jag hade en oro att han skulle bli arg på mig, eller att jag skulle bli avvisad, säger Marie Engergård, om att hon konfronterade sin kollega om alkoholdrickande.
– Att prata med någon är förlösande, det kommer upp på bordet, och det går att diskutera hur vi löser det. Jag fick frågan om jag kände mig i skick att ta det med honom själv, eller om jag ville ha hjälp. Men jag ville vara den stora människan, jag ville ta det med honom själv. När det där var sagt, då gick jag nästan bara och väntade på ett tillfälle att få det ur mig.
Så kom den där dagen, då det började igen och kollegorna undrade var han var.
– Jag sa till en kollega att jag skulle åka till Nicklas, så får vi se hur det går.
På vägen dit var Marie kallsvettig och nervös och kände att hon riskerade att förlora både sin vän och sitt arbete.

Vad förväntade du dig av mötet?
– Att han skulle vara ärlig, vår relation var så att han inte skulle kunna ljuga och tro att vi skulle gå på det. Jag var mer orolig för vad som skulle hända efteråt, att han skulle bli arg på mig eller att jag skulle bli avvisad. Ibland fick han ju för sig att vissa var ute efter honom, jag var uppriktigt orolig att han skulle se mig som en sådan person. – Jag tyckte det var jätteobehagligt, jag var kallsvettig, lite illamående, jättenervös, säger Marie Energård om gången hon gick hem till sin kollega och konfronterade honom.
– Jag ringde på, han öppnade, och såg lite ledsen ut. Det bara rann ur mig att det här funkar inte längre. Jag fick sagt till honom att det bara kommer att sluta på ett sätt.

Hur reagerade Nicklas när du dök upp?
– Det går inte att säga något när det står flera flaskor vin på köksbänken, han förstod. Sedan ringde jag ledningsgruppen som åkte ner till oss så vi fick hjälp att komma vidare. Det är viktigt att det finns någon som fångar upp, det tar man inte själv.
Från den dagen stannade Nicklas hemma från jobbet tills han kom in på behandlingshemmet.

Hur är er relation i dag?
– Den har nästan bara blivit bättre, jag upplever att Nicklas blev tacksam för att han fick hjälp av någon som knuffade honom ur det här.
– Sedan blev det en annan relation arbetsmässigt mellan oss. Vi fick ombytta roller när Nicklas var tillbaka efter behandlingshemmet och förtroendet i arbetsuppgifterna hade fått sig en törn. Det kändes ansträngande till en början men Nicklas var inte kvar så länge efter behandlingshemmet utan fick ett annat jobb. – Jag upplever att Nicklas har blivit tacksam för att han fick hjälp av någon som har knuffat honom ur det här, säger Marie Energård.

Skulle du göra om samma sak igen?
– Jag har tidigare sett personer i mitt arbete där alla har känt till och pratat om att det finns alkoholproblem hos någon kollega, men där ingen har gjort något åt det. Skulle jag se något sådant i dag skulle jag inte låta det passera. Risken att inte göra något är betydligt mycket värre än att göra något åt det.
– Många gånger är arbetsplatsen den sista platsen som märker något. Då har det gått långt när alla på jobbet vet om det.

Ångrar du att du inte gjorde något tidigare?
– Både ock. Det är inte säkert att han hade varit mottaglig tidigare.

Du som ombudsman och fackligt aktiv, har du märkt om pandemin har gjort att fler människor dricker för mycket, till exempel om man jobbar hemma och ingen ser?
– Det är för kort tid för att se vad pandemin har gett för effekter, men det finns en risk och oro när många sitter hemma att hemmadrickandet kan ha ökat. De som har varit hemma har man inte träffat. Kommunals medlemsgrupper har yrken därfolk har gått till jobbet. – Men utifrån det som vi befann oss i då, när det här med Nicklas utspelade sig, hade han uppdrag som innebar resande. Jag tänkte mycket på det då, att det finns risker med det också, när man ses på kvällarna och tar en drink i baren.
– Det finns anledning både hos organisationer och arbetsgivare att fundera på vilken alkoholkultur man har till exempel på jobbresor och konferenser. Då sätter man ändå personer i situationer där man kanske druckit helgen innan, sedan sitter man med kollegor under veckan och sedan helgen hemma igen, då man dricker. Man vet inte vilka som sitter runt det där bordet med vin till maten, normen säger ju att du är lite tråkig som inte dricker.

Fakta
Beteenden som Marie Energård tycker att man ska vara uppmärksam på om man misstänker att en kollega har problem med alkohol.

► Sena ankomster och frånvaro.
► Manipulering. I missbruket blir man duktig på att manipulera sin omgivning. Om du får en känsla att någon inte är uppriktig, och du tar upp det och det blir en så osannolik historia att det inte går att ljuga ihop.
► Ljuger. Många gånger uppfattas att man väljer att ljuga, eftersom det är förenat med skam, och blir anklagande mot dem. Men det är en stor sjukdomsbild, som man ska ta på allvar att den här personen behöver hjälp.
► Ekonomi. Det är en tydlig signal, att om man borde ha en god ekonomi, men det finns aldrig en slant, eller att man lånar mycket pengar.

Malingsbo rehabcenter Helhetshälsa Våren 2022

Vi erbjuder dig som genomgått behandling på Malingsbo, en möjlighet att förstärka ditt tillfrisknande och välmående. Med fördjupad kunskap om livsstilens betydelse kan du hitta nya vägar till din personliga helhetsbalans.

Vi kommer att arbeta med att medvetandegöra hur våra värden i livet kan vägleda oss i vardagen. Teman som berörs är vår självmedkänsla samt avslappningens, kostens och sömnens betydelse för vårt välbefinnande.

Vi träffas i grupp vid fyra kurstillfällen i Mrcs lokaler på Tolvsbo Bergsmansgård Söderbärke

9 mars      6 april       4 maj       1 juni

Kl. 8.45 – 12.00

Investering 1500 kr inkl. lunch

Välkommen att anmäla Dig till en inspirerande vår senast 7 februari tel. 024035151 eller 0702271979

Vi ser fram emot att ses!

Med varma hälsningar,

Veronika och Ylwa

Alkohol och folksjukdomar – en av de största riskfaktorerna

En folksjukdom kännetecknas av att den är en vanligt
förekommande sjukdom och har stor påverkan på en
befolknings hälsa under en viss period.

Under 1800-talet och första hälften av 1900-talet utgjordes
de svenska folksjukdomarna ofta av infektioner. Därefter
rörde det sig uteslutande om icke-smittsamma tillstånd
fram till 2020 när covid-19-pandemin bröt ut. Både fysiska
och psykiska tillstånd räknas som folksjukdomar med
stor påverkan på samhället då de begränsar individers
arbetsförmåga och leder till ökade vårdbehov.
Utöver cancer räknar Socialstyrelsen bland annat sjukdomar i hjärta och blodkärl,
diabetes samt psykisk ohälsa som folksjukdomar i Sverige.
Det betyder att hjärtinfarkt, stroke, neuropsykiatriska
tillstånd, depression och ångesttillstånd klassas som
folksjukdomar.
Gemensamt för folksjukdomar är att de i många fall kan
förebyggas, till exempel genom att undvika rökning, ha
en bra kosthållning, vara fysiskt aktiv och hålla nere alkoholkonsumtionen.26 Just alkohol är en av de största riskfaktorerna för att drabbas av sjukdom och tidig död.
Alkoholen beräknas ligga bakom cirka fem procent av den
totala sjukdomsbördan i Sverige vilket kan förklaras med
att alkoholkonsumtion riskerar att leda till både fysisk och
psykisk ohälsa. I åldrarna 15–19 är alkohol den riskfaktor
som bidrar mest till sjukdomsbördan. Förutom våld och
olyckor handlar det om psykiska tillstånd som beroendesyndrom och självskadebeteende.27 Nedan följer fem
exempel på hälsotillstånd med koppling till alkoholkonsumtion och ökad risk för sjukdom, död och infertilitet.
HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken
i Sverige. Den som dricker mycket kan med tiden skada
hjärtmuskeln och därmed försvaga hjärtat. Omfattande
alkoholkonsumtion tenderar också att leda till rytmstörningar (förmaksflimmer) i hjärtat och resultera i en
stroke, vilket är den vanligaste orsaken till neurologiska
funktionsnedsättningar hos vuxna och är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer.28 Sambandet är att rytmstörningar ibland bildar blodkoagel i
hjärtat som transporteras vidare och täpper till en artär
i hjärnan – det leder till en stroke som skadar hjärnans
nervvävnad på grund av hämmad syretillförsel. Stroke
uppstår även när ett blodkärl brister inne i hjärnan eller
på hjärnans yta.

” Hjärt- och kärlsjukdomar är
den vanligaste dödsorsaken
i Sverige. Den som dricker
mycket kan med tiden skada
hjärtmuskeln och därmed
försvaga hjärtat.”


Utöver rytmstörningar i hjärtat kan den ökade risken för
stroke förklaras med att alkohol höjer blodtrycket, har ett
högt kaloriinnehåll (övervikt är en av de största riskerna
för förhöjt blodtryck), har en elektrofysiologisk e€ekt
eller att olika processer samverkar. En mindre studie från
2020, där 140 patienter med förmaksflimmer deltog,
visade tydligt att minskad alkoholkonsumtion gav mindre
flimmer och därmed minskade risken för att drabbas av en stroke.

DIABETES
Diabetes är en av Sveriges stora folksjukdomar, men hur
många som är drabbade är osäkert – detta för att många
har typ 2-diabetes utan att veta om det och för att alla
med diabetes inte är registrerade i det nationella diabetesregistret. Det uppskattas dock att en halv miljon svenskar har diabetes.
Alkohol kan rubba blodsockret hos i synnerhet individer
med typ 1-diabetes men i viss mån även hos de med typ
2-diabetes. En hög alkoholkonsumtion slår ut blodsockerkontrollen, förstör läkemedlens verkan och riskerar att förvärra besvären av diabetessjukdomen. Små mängder
av alkohol har däremot inga tydligt negativa e€ekter.35
Ytterligare en koppling mellan diabetes och drickande är
att storkonsumenter av alkohol oftast utvecklar fettlever.36
Fettlever riskerar i sin tur leda till insulinresistens med
stigande blodsocker som följd, vilket får bukspottskörteln att producera mer insulin. Om detta pågår en längre tid klarar bukspottskörteln inte längre av att bibehålla en normal blodsockernivå och typ 2-diabetes
utvecklas.37 Individer med fettlever riskerar även i högre
grad att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

PSYKISK OHÄLSA
Serotonin är en signalsubstans som är avgörande förindividers psykiska välmående och är en av de mekanismer
som påverkas negativt av alkohol. Ett enskilt dryckes –
tillfälle leder ofta till en tillfällig höjning av serotoninnivån
– men hög konsumtion över tid får långsiktiga negativa
konsekvenser i form av en tydligt nedsatt funktion i
serotoninsystemet med risk för depression och ångest
som följd.
Inom forskningen råder det idag konsensus om att det
är vanligare att alkoholen orsakar depression än tvärtom
– men det är även vanligt att depression leder till ett ökat
drickande i form av självmedicinering och att underliggande orsaker, bland annat ärftlighet, leder till depression.
Sannolikheten för att drabbas av en psykisk sjukdom är
mer än fördubblad för individer som samtidigt har ett
beroende eller missbruk och 30–50 procent av alla missbrukspatienter lider i samband med vårdtillfället av någon
sorts psykisk sjukdom. Detta gäller särskilt när miss bruket
gäller alkohol. En svensk studie från millennieskiftet
visade att nästan 50 procent av alla självmord har koppling till drickande. Ofta handlar det om alkoholberoende kombinerat med depression.

ÖVERVIKT OCH FETMA
Övervikt och fetma ökar bland annat risken för typ 2-
diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom och är en av de
främsta orsakerna till förtida död i Sverige – och fetma
saknar inte kopplingar till alkohol. Två burkar starköl
bidrar med samma mängd kalorier som en hel måltid
samtidigt som alkohol generellt ökar aptiten och minskar
mättnadskänslan.45,46 Dessutom saknar kroppen lagringskapacitet för alkohol vilket hämmar fettförbränningen.
Alkohol leder också till att kortisol frigörs vilket gynnar
inlagring av bukfett. Men forskningen har trots detta inte
kunnat presentera någon entydig slutsats om huruvida
drickande leder till viktuppgång. Detta beror bland annat
på att samvarierande faktorer (till exempel utbildningsnivå, rökvanor, fysisk aktivitet och kostvanor) påverkar
datan. En annan svaghet är att individers självrapporterade
konsumtion, vilket de flesta studier bygger på, inte sällan
innehåller felaktigheter. En brittisk rapport från 2015
lyfter fram att intensivkonsumtion sannolikt ökar risken
för fetma i högre grad än om alkoholkonsumtionen fördelas över en längre period – men rapporten är också tydlig med att det behövs fortsatta studier för att kunna
klarlägga förhållandet mellan övervikt och alkohol.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET
Ofrivillig barnlöshet är inte en folksjukdom i begreppets
traditionella mening, men faktum är att det idag är lika
vanligt förekommande som diabetes. Riklig alkoholkonsumtion har en negativ inverkan både på männens
spermieproduktion (manlig infertilitet är orsaken i runt
20 procent av fallen) och på fertiliteten hos kvinnor. Måttlig
konsumtion anses inte ha någon negativ påverkan, men
dagligt drickande under två veckor eller mer leder till
minskat antal, och sämre kvalitet, på spermierna. Det
beror på att alkohol har en direkt skadlig e€ekt på de
celler där spermierna bildas. En studie har visat att fem
enheter alkohol i veckan ibland räcker för att påverka
spermakvaliteten negativt.

Artikel hämtad från Alkoholrapporten 2021

Tolvsteg fungerar bättre

Tolvstegsbehandling mot skadligt alkoholbruk fungerar i vissa avseenden bättre än andra vanliga behandlingar, som tex KBT-behandling och MET. Enligt en systematisk översikt från Statens beredning för medicinsk och social utredning, SBU, hade tolvstegsbehandlingen en bättre effekt då det gällde att hålla sig nykter under en lång tid efter att behandlingen inletts.
(Saxat ut Vision nr 6 2021 )

Utbildning i Arbetsmiljöfrågor

Passa på att utbilda era anställda i alkohol- och drogpolicy, riskbruk, missbruk och beroende – varningssignaler och vad varje medarbetare kan vara uppmärksam på i arbetsmiljön.

AFA Försäkring har godkänt Malingsbo rehabcenter som utbildningsanordnare för arbetsmiljöutbildning. Det innebär att företag inom den privata sektorn som anlitar oss för arbetsmiljöutbildning har möjlighet att söka ersättning för sina utbildningskostnader från för chefer, skydds- och arbetsmiljöombud hos AFA.

Behandlingsupplägg i korthet

Malingsbo Rehabcenter AB

Beroendebehandling för personer i arbetslivet, internat och/eller öppenvård

Internatbehandlingen är baserad på heldygnsvård och genomförs vanligtvis under 5 veckor. Öppenvården genomförs på dagtid, vardagar och omfattningen är heltid, 40 timmar i veckan och sträcker sig vanligtvis under 30 dagar. För lokala klienter som bor i Örebro med omnejd sker behandlingen ofta med en kombination av heldygns och öppenvård. Efter den så kallade primärbehandlingen på heltid fortsätter behandlingen i eftervård under elva månader och omfattningen är från 2 gruppträffar i veckan till en gruppträff var fjärde vecka. Dessa eftervårdsträffar kan oftast ske på klientens fritid men kan i vissa fall inkräkta på arbetstiden och bli föremål för förebyggande sjukskrivning.

Behandlingen tar sin utgångspunkt i tolvstegsmodellen och KBT vilket är två av de mest effektiva behandlingarna för alkohol och drogberoende enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, utredning nr 156/1, 2001 samt Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Socialstyrelsen, artikelnummer 2015-4-2

Behandlingarna innehåller gruppterapi, föreläsningar, enskilda samtal, introduktion till självhjälpsgrupper, involvering av anhöriga. Behandlingsinnehållet handlar om kunskap rörande beroendesjukdomen och dess konsekvenser samt hur den kan hanteras.

Syftet med behandlingen är att klienten ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter i sitt arbete vilket sannolikt inte kan göras utan adekvat grundläggande beroendebehandling.
Förutom att klienten ska bli fullt arbetsför är målsättningen med behandlingen även att klienten ska få en livslång nykterhet/drogfrihet samt en förhöjd livskvalité.