En folksjukdom kännetecknas av att den är en vanligt förekommande sjukdom och har stor påverkan på en befolknings hälsa under en viss period.

Under 1800-talet och första hälften av 1900-talet utgjordes de svenska folksjukdomarna ofta av infektioner. Därefter rörde det sig uteslutande om icke-smittsamma tillstånd fram till 2020 när covid-19-pandemin bröt ut. Både fysiska och psykiska tillstånd räknas som folksjukdomar med stor påverkan på samhället då de begränsar individers arbetsförmåga och leder till ökade vårdbehov.

Utöver cancer räknar Socialstyrelsen bland annat sjukdomar i hjärta och blodkärl, diabetes samt psykisk ohälsa som folksjukdomar i Sverige. Det betyder att hjärtinfarkt, stroke, neuropsykiatriska tillstånd, depression och ångesttillstånd klassas som folksjukdomar.

Gemensamt för folksjukdomar är att de i många fall kan förebyggas, till exempel genom att undvika rökning, ha en bra kosthållning, vara fysiskt aktiv och hålla nere alkoholkonsumtionen. Just alkohol är en av de största riskfaktorerna för att drabbas av sjukdom och tidig död.

Alkoholen beräknas ligga bakom cirka fem procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige vilket kan förklaras med att alkoholkonsumtion riskerar att leda till både fysisk och psykisk ohälsa. I åldrarna 15–19 är alkohol den riskfaktor som bidrar mest till sjukdomsbördan.

Förutom våld och olyckor handlar det om psykiska tillstånd som beroendesyndrom och självskadebeteende. Nedan följer fem exempel på hälsotillstånd med koppling till alkoholkonsumtion och ökad risk för sjukdom, död och infertilitet.

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Den som dricker mycket kan med tiden skada hjärtmuskeln och därmed försvaga hjärtat. Omfattande alkoholkonsumtion tenderar också att leda till rytmstörningar (förmaksflimmer) i hjärtat och resultera i en stroke, vilket är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna och är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer.

Sambandet är att rytmstörningar ibland bildar blodkoagel i hjärtat som transporteras vidare och täpper till en artär i hjärnan – det leder till en stroke som skadar hjärnans nervvävnad på grund av hämmad syretillförsel. Stroke uppstår även när ett blodkärl brister inne i hjärnan eller på hjärnans yta.

” Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Den som dricker mycket kan med tiden skada hjärtmuskeln och därmed försvaga hjärtat.”

Utöver rytmstörningar i hjärtat kan den ökade risken för stroke förklaras med att alkohol höjer blodtrycket, har ett högt kaloriinnehåll (övervikt är en av de största riskerna för förhöjt blodtryck), har en elektrofysiologisk effekt eller att olika processer samverkar. En mindre studie från 2020, där 140 patienter med förmaksflimmer deltog, visade tydligt att minskad alkoholkonsumtion gav mindre flimmer och därmed minskade risken för att drabbas av en stroke.

DIABETES
Diabetes är en av Sveriges stora folksjukdomar, men hur många som är drabbade är osäkert – detta för att många har typ 2-diabetes utan att veta om det och för att alla med diabetes inte är registrerade i det nationella diabetesregistret. Det uppskattas dock att en halv miljon svenskar har diabetes.

Alkohol kan rubba blodsockret hos i synnerhet individer med typ 1-diabetes men i viss mån även hos de med typ 2-diabetes. En hög alkoholkonsumtion slår ut blodsockerkontrollen, förstör läkemedlens verkan och riskerar att förvärra besvären av diabetessjukdomen. Små mängder av alkohol har däremot inga tydligt negativa effekter.

Ytterligare en koppling mellan diabetes och drickande är att storkonsumenter av alkohol oftast utvecklar fettlever. Fettlever riskerar i sin tur leda till insulinresistens med stigande blodsocker som följd, vilket får bukspottskörteln att producera mer insulin. Om detta pågår en längre tid klarar bukspottskörteln inte längre av att bibehålla en normal blodsockernivå och typ 2-diabetes utvecklas. Individer med fettlever riskerar även i högre grad att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

PSYKISK OHÄLSA
Serotonin är en signalsubstans som är avgörande förindividers psykiska välmående och är en av de mekanismer som påverkas negativt av alkohol. Ett enskilt dryckestillfälle leder ofta till en tillfällig höjning av serotoninnivån – men hög konsumtion över tid får långsiktiga negativa konsekvenser i form av en tydligt nedsatt funktion i serotoninsystemet med risk för depression och ångest som följd. Inom forskningen råder det idag konsensus om att det
är vanligare att alkoholen orsakar depression än tvärtom – men det är även vanligt att depression leder till ett ökat drickande i form av självmedicinering och att underliggande orsaker, bland annat ärftlighet, leder till depression.

Sannolikheten för att drabbas av en psykisk sjukdom är mer än fördubblad för individer som samtidigt har ett beroende eller missbruk och 30–50 procent av alla missbrukspatienter lider i samband med vårdtillfället av någon sorts psykisk sjukdom. Detta gäller särskilt när miss bruket gäller alkohol. En svensk studie från millennieskiftet visade att nästan 50 procent av alla självmord har koppling till drickande. Ofta handlar det om alkoholberoende kombinerat med depression.

ÖVERVIKT OCH FETMA
Övervikt och fetma ökar bland annat risken för typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom och är en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige – och fetma saknar inte kopplingar till alkohol. Två burkar starköl bidrar med samma mängd kalorier som en hel måltid samtidigt som alkohol generellt ökar aptiten och minskar mättnadskänslan. Dessutom saknar kroppen lagringskapacitet för alkohol vilket hämmar fettförbränningen. Alkohol leder också till att kortisol frigörs vilket gynnar inlagring av bukfett. Men forskningen har trots detta inte kunnat presentera någon entydig slutsats om huruvida drickande leder till viktuppgång. Detta beror bland annat på att samvarierande faktorer (till exempel utbildningsnivå, rökvanor, fysisk aktivitet och kostvanor) påverkar datan.

En annan svaghet är att individers självrapporterade konsumtion, vilket de flesta studier bygger på, inte sällan innehåller felaktigheter. En brittisk rapport från 2015 lyfter fram att intensivkonsumtion sannolikt ökar risken för fetma i högre grad än om alkoholkonsumtionen fördelas över en längre period – men rapporten är också tydlig med att det behövs fortsatta studier för att kunna klarlägga förhållandet mellan övervikt och alkohol.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET
Ofrivillig barnlöshet är inte en folksjukdom i begreppets traditionella mening, men faktum är att det idag är lika vanligt förekommande som diabetes. Riklig alkoholkonsumtion har en negativ inverkan både på männens spermieproduktion (manlig infertilitet är orsaken i runt
20 procent av fallen) och på fertiliteten hos kvinnor. Måttlig konsumtion anses inte ha någon negativ påverkan, men dagligt drickande under två veckor eller mer leder till minskat antal, och sämre kvalitet, på spermierna. Det beror på att alkohol har en direkt skadlig effekt på de
celler där spermierna bildas. En studie har visat att fem enheter alkohol i veckan ibland räcker för att påverka spermakvaliteten negativt.

Artikel hämtad från Alkoholrapporten 2021